De senaste veckorna har det knåpats på en uppsats som behandlar en formativ tid i Kalmar stads historia och de män som varit med att forma den tiden vi nu lever i.
1858 invigdes S:t Johanneslogen Carl i Kalmar eftersom tankar väckts om hur arbetsamt det var att resa till andra städer när sammankomster skulle hållas. Flera av stiftarna i logen hade recipierat och hade sin tillhörighet i Karlskrona. Vårt arbete har främst handlat om ett par av de män som varit viktiga för logens bildande och men även Kalmars industriella och ekonomiska tillväxt. Jacob Wilhelm Beijer, Christian Adolf Palme, Theodor Jeansson, Carl Hasselquist och slutligen Johan Jeansson har varit fokus den senaste tiden. Tanken med uppsatsen har varit att, genom att kvalitativt studera dessa mäns levnad kopplat med Kalmars historia, kunna utröna om deras nätverk i S:t Johanneslogen Carl varit av betydelse även för livet utanför logens väggar. Utan att avslöja för mycket tål sägas att synen på jäv och att sitta på flera stolar samtidigt inte var densamma under 1800-talet som den är i vår egen tid.
Logebyggnaden har bekostats av privata medel och ägs av logen. |
Det står klart, efter vårt arbete, att det i de informella mötet i frimurarlogen förekommit diskussioner och överenskommelser av yttersta vikt för Kalmar stad. I det formativa 1800-talets Kalmar växer en järnväg fram och en av de största industrierna, Kalmar ångkvarn, får sitt genombrott. Inte helt oväntat med frimurare vid rodret.
Kalmar frimurarhotell, beläget på Larmtorget , inhyser S:t Johanneslogen Carl |